Stockholms stad har lämnat ut förslag till detaljplan för området runt Norrtull för synpunkter. Områdets närhet till Brunnsviken samt de två tullhusen från 1700-talet som synliga spår av norra infarten till huvudstaden är delar i det värdefulla historiska landskapet på platsen.  Här finns också en viktig entré från Stockholms innerstad in i Nationalstadsparken.

Kommittén för Gustavianska Parken har i gemensamt yttrande med Haga-Brunnsvikens Vänner och Förbundet för Ekoparken avstyrkt planen i sin nuvarande form. Vi konstaterar att planen i många stycken inte är förenlig med Nationalstadsparken och dess skyddsbestämmelser.

Läs hela yttrandet

Vitterhetsakademien anordnade 2016 tillsammans med Kommittén för Gustavianska Parken/KGP och Förbundet för Ekoparken/FFE ett seminarium om funktion och innehåll i lagstiftning och förordningar som ska skydda Nationalstadsparken. Anförandena från seminariet återges i en liten nyutgiven skrift från Vitterhetsakademien (egentligen Vitterhets- Historie- och Antikvitetsakademien), Platsens kulturella betydelse – Juridiken kring Nationalstadsparken. Bland författarna märks f.d. hovrättspresidenten Johan Hirschfeldt, f.d. generaldirektören Gösta Blücher, professor Jonas Ebbesson, f.d. departementsrådet Erik Casten Carlberg (huvudansvarig för förarbetet till lagen om nationalstadsparker), samt Christian Laine, KGP och Richard Murray, FFE. Nedan finner Du en länk till skriften, som också kan införskaffas i tryckt form hos Vitterhetsakademien.

Platsens kulturella betydelse – Juridiken kring Nationalstadsparken

Kaskad i Tivoli. Parkanläggningarna i italienska Tivoli var en inspirationskälla för Gustav III – liksom för det nutida projektet att förverkliga kaskaden i Hagaparken.

Vid mötet med Nationalstadsparksrådets skötselutskott den 3 maj 2018 meddelade Statens Fastighetsverk (SFV) att man beslutat ge tillstånd till provspolning av Grottberget mitt emot Gustav III:s paviljong. Ett initiativ från kommitténs sida har därmed kommit in i en ny, operativ fas.

Redan 2006 förde vår dåvarande sekreterare Christian Laine fram förslaget i kommittén att återuppväcka tanken från Gustav III:s tid, att ge den kungliga parken och landskapet vid Brunnsviken en rikare verkan och innebörd genom ett sublimt vattenfall. Detta gav associationer till de italienska floderna Anienes och Velinos mäktiga kaskader vid Tivoli respektive Terni, ingående i antikens storslagna kulturarv. Ett samtal inleddes som har fortsatt genom åren och kommit att involvera allt fler aktörer inom organisationer och berörda myndigheter. Inom kommittén är numera Bo Göran Hellers huvudansvarig. Den ursprungliga idén har utvecklats under en fortgående process, där uttolkningen av det skriftliga underlaget och tecknen på vidtagna åtgärder på platsen har kompletterats med fördjupade studier av tillgänglig teknik under det sena 1700-talet och besök i de landskap som kan tänkas ha inspirerat de kungliga planerna.

Kaskadens idé illustrerades vid 2017 års ljusfest i Hagaparken genom en spektakulär ljusslinga utför Grottberget som illusoriskt återgav dess flöden. Nu kommer det alltså inom kort finnas möjlighet att konkret testa vattnets rörelser både vid uppfordringen och nedfallet över berget.

Följande texter visar dagens kunskapsläge samt bakgrunden i form av Gustav III:s besök vid de båda kaskaderna i Italien:

Forsande vatten i Hagaparken
Gustav III i Italien – besöken vid kaskaderna

Begreppet ”kaskad” betyder oftast ett brutet vattenfall, vatten som bryts i fallet mot hinder, normalt framskjutande klippor. Detta stämmer väl med förhållandena utför Grottberget. Den äldre stavningen ”cascade” används i tillgängliga referenser från 1700-talet och bör också användas på Gustav III:s Cascade, när denna är förverkligad. Väljer man ett annat namn från vår egen tid, t.ex. Prinsessan Estelles Kaskad, bör en modernare stavning användas.

Läs Kommitténs samrådsyttrande över förslaget till Översiktsplan för Stockholm. Och släpp din kreativa fantasi fri!